Använda Ubuntu Linux-terminalen på en Dell-dator

Summary: Den här artikeln är en referensartikel som går igenom de terminalkonventioner du behöver känna till för att få ut mesta möjliga av operativsystemet Linux Ubuntu på din Dell-dator.

Article Content


Symptoms


Följande artikel innehåller information om hur du använder terminalskalet i Ubuntu Linux ‏och tar reda på mer om hur de många kommandon som finns i terminalen används.


Innehållsförteckning:

  1. Använda terminalskalet för att ta reda på vad ett kommando gör och hur
  2. Vilka Ubuntu Linux-terminalkommandon kan ge den här informationen?
  3. En självstudiekurs för terminalskal
  4. Användbara kommandon att känna till
  5. Användbara regler att komma ihåg

 

Använda terminalskalet för att ta reda på vad ett kommando gör och hur

 

I den här artikeln förklarar jag hur de inbyggda terminalkommandona används för att ge information om vissa kommandon och vad de gör.

Jag ger även några exempel för att illustrera metoden.

Kommandoraden är kraftfull. Det finns verktyg som tar ett omständligt jobb i ett grafiskt användargränssnitt (GUI) och gör om det till en uppgift som tar några sekunder. Att ta bort de fyra sista raderna i varje rad i en stor fil skulle vara en tidskrävande process i ett GUI-program. Det kan dock automatiseras på kommandoraden.

Det finns många kommandon som är kopplade till terminalskalet i Ubuntu Linux. I artikeln nedan listas de flesta, under de grupper de påverkar.


Överst på sidan


Resolution

 

Vilka Ubuntu Linux-terminalkommandon kan ge den här informationen?

 

Det finns tre huvudkommandon som vi ska använda för att få all information som behövs för att använda de olika terminalkommandona.

 

Kommandot man visar manualen för alla kommandon som används i terminalen.

De flesta skalkommandon har olika alternativ. Om du vill ha information om ett kommando och en lista över tillgängliga alternativ använder du kommandot manförkortning för manual. Ange namnet på det kommando du vill hitta mer information om som dess argument. Dvs. vilket kommando man-kommandot ska fungera på.

Exempel: Om du anger kommandot man who visas följande utdata.

 WHO(1)                     User Commands                     WHO(1)

 NAME
    who - show who is logged on

 SYNOPSIS
    who [OPTION}... [ FILE | ARG1 ARG2 ]

 DESCRIPTION
    -a, --all
       same as -b -d --login -p -r -t -T -u

    -b, --boot
       time of last system boot

    -d, --dead
       print dead processes

    -H, --heading
       print line of column headings

    -i, --idle
       add idle time as HOURS:MINUTES, . or old (deprecated, use -u)

    -l, --login
       print system login processes

    --lookup
       attempt to canonicalize hostnames via DNS

    -m, only hostname and user associated with stdin

 Manual page who(1) line 1

Många manualer är flera skärmar långa. Använd markören/ARROW-tangenterna eller tangenterna Page Up/Page Down för att navigera genom texten. Med blankstegstangenten visar du nästa textrad. Tryck på tangenten q för att avsluta manualen och återgå till skalet.

På manualsidan ser vi att vi kan använda alternativet -a för att visa mer information om de aktiva användarnas sessioner.

      user@3[user]$ who -a
   

        Nov 14 13:47   10 id=si term=0 exit=0
      system boot Nov 14 13:47          
      run-level 5 Nov 14 13:47     Last=S    
        Nov 14 13:47   835 id=15 term=0 exit=0
LOGIN     tty1 Nov 14 13:47   958 id=1    
root   - tty2 Nov 14 19:15 00:19 959      
user   - tty3 Nov 14 19:28 00:06 960      
LOGIN     tty4 Nov 14 13:47   961 id=4    
LOGIN     tty5 Nov 14 13:47   962 id=5    
LOGIN     tty6 Nov 14 13:47   963 id=6    
user   ? :0 Nov 14 13:47 ? 965      
      pts/3 Nov 14 16:29   1746 id=/3 term=0 exit=0
 

    user@3[user]$

Det visar även hjälpfiler för program, kommandot man kan också ge information om skal, funktioner och bibliotek.

 

Om du är osäker på hur du använder ett visst kommando kör du kommandot med switcharna -h eller –help. Då visas användningsinformation och en lista med alternativ som du kan använda med kommandot.

Exempel: Om du vill veta hur du använder kommandot wget skriver du wget –help eller wget -h.

      User@Ubuntu@#$ wget --help
 GNU Wget 1.12, a non-interactive network retriever.
 Usage: wget [OPTION]... [URL]...

 Mandatory arguments to long options are mandatory for short options t
 oo.

 Startup:
  -V, --version display the version of Wget and exit.
  -h, --help print this help.
  -b, --background go to background after startup.
  -e, --execute=COMMAND execute a '.wgetrc' -style command.

 Logging and input file:

Detta skriver ofta ut mycket information till terminalen, som kan vara besvärligt att bläddra igenom. Om du vill läsa utdata enklare kan du pipe det genom kommandot less. Då kan du använda markören/PIL-tangenterna på tangentbordet för att bläddra.

Exempel: wget -help | less

 GNU Wget 1.12, a non-interactive network retriever.
 Usage: wget [OPTION]... [URL]...

 Mandatory arguments to long options are mandatory for short options t
 oo.

 Startup:
  -V, --version display the version of Wget and exit.
  -h, --help print this help.
  -b, --background go to background after startup.
  -e, --execute=COMMAND execute a '.wgetrc' -style command.

 Logging and input file:
  -o, --output-file=FILE log messages to FILE.
 :

Tryck på q för att stänga verktyget less när du är klar.

Om du vill hitta ett specifikt alternativ kan du pipe utdata genom kommandot grep. Använd till exempel följande kommando för att söka efter alternativ som innehåller ordet proxy.

wget -help | grep proxy

  User@ubuntu:~$ wget --help | grep proxy
  --no-proxy explicitly turn off proxy.
  --proxy-user=USER set USER as proxy username.
  --proxy-password=PASS set PASS as proxy password.
  User@Ubuntu:~$

 

Vissa kommandon dokumenteras också i info-systemet. Informationen här kompletterar det som visas med kommandot man.

Exempel: Om du anger kommandot info ls, visas följande utdata.

   [support@support]$" info ls

Du kan nu visa en manual med viktig information om kommandot ls.

   File: coreutils.info, Node: ls invocation, Next: dir invocation, Up: Directory listing

 'ls': List directory contents
  =============================

   The 'ls' program lists information about files (of any type,
  including directories). Options and file arguments can be intermixed
  arbitrarily, as usual.

    For non-option command-line arguments that are directories, by
  default 'ls' lists the contents of directories, not recursively, and
  omitting files with name beginning with '.'. For other non-option
  arguments, be default 'ls' lists just the file name. If no non-option
  argument is specified, 'ls' operates on the current directory, acting
  as if it had been invoked with a single argument of '.'.

   By default, the output is sorted alphabetically, according to the
  locale settings in effect. (1) If standard output is a terminal, the
  output is in columns (sorted vertically) and control characters are
  output as question marks; otherwise, the output is listed one per line
  and control characters are output as-is.
  --zz-Info: (coreutils.info.gz)ls invocation, 48 lines --Top------------------
  Welcome to info version 4.3 Type C-h for help, m for menu item.

Du kan bläddra nedåt på sidorna genom att trycka på blankstegstangenten eller genom att använda markören/ARROW-tangenterna.

  1. För help trycker du på H.

  2. För att quit trycker du på Q.

  3. Om du vill söka efter ett menyalternativ trycker du på M.


En självstudiekurs för terminalskal

 

I en terminal kan du göra nästan vad som helst, precis som i ett grafiskt användargränssnitt.

Som vi nämnt tidigare har många kommandon först utformats för att fungera i terminalen och sedan har ett grafiskt användargränssnitt lagts på. Därför kan vissa grafiska användargränssnitt kännas klumpiga – de kom till i efterhand eftersom de flesta Linux-serverversioner inte bryr sig om dem.

Standardplatsen för terminalen som öppnas genom menyn är hemmappen. Visas som ~

Din aktuella katalog hittar du med operatorn .. De flesta kommandon som används för det aktuella mappvalet, används på kommandon, platser och filer, är skiftlägeskänsliga. /home är inte detsamma som /HOME eller /Home.

Använd Tabb-tangenten för att fylla i filnamn. Om du t.ex. har en lång drivrutinstitel driver-128947232jaseu.sh skriver du  dri så fylls resten i. Detta förutsätter att du inte har två namn som börjar med dri. Om så är fallet lägger du till ytterligare ett tecken så att det står driv och försöker igen. Se till att den automatiska kompletteringen matchar det du vill använda.

Du kan läsa om nästan vilket kommando som helst i sin helhet genom att använda sidan man eller genom att skriva -h eller --help efter det inledande kommandot. Syntaxen är antingen man command_name, command_name -h eller command_name --help.

Om du vill ha ännu mer information kan du använda info. Du kan söka efter ett kommando med hjälp av info command_name. De flesta av dessa kommandon ingår i coreutils-paketet. Du kan också hitta info genom att använda anropet info coreutils command_name, där command_name ersätts av kommandot du söker efter.

Nästan alla kommandon kan visa exakt vad som händer, steg för steg. Detta är vanligtvis -v eller --verbose.

Du kan ange flera kommandoflaggor för ett kommando åt gången för att få mer information. Se exemplet ls -al nedan.

Kommandonamn är inte alltid uppenbara – på grund av utrymmesbegränsningar i tidigare Unix förkortades de, och dessa konventioner används fortfarande.


Användbara kommandon att känna till

 

 

  1. cd – Flyttar dig tillbaka till hem, på samma sätt som cd ~

  2. cd.. – Tar dig en katalog bakåt. Om du startar i /home/user/Desktop kommer cd.. att ta dig till /home/user. Detta kan utökas till cd ../../ som flyttar dig två kataloger bakåt till /home.

  3. cd foldername/ – Flyttar dig framåt till den angivna mappen i den aktuella mappen.

SLN265948_sv__1icon Obs! Lägg märke till att prefixet / inte finns med, det är viktigt att utelämna prefixet. Om jag är i /home/user och vill gå till Desktop måste jag skriva cd Desktop/ utan / före Desktop. Om du skriver / före placeras du i roten i filsystemet, vilket inte fungerar.
  1. cd /some/other/path – Tar dig till den angivna mappsökvägen så länge du har angett rätt sökväg. Glöm inte att du kan använda TAB-tangenten för automatisk komplettering.

 

 

  1. ls – Listar alla dina filer i den aktuella mappen.

  2. ls -l – Tillhandahåller en längre lista med bland annat ägare, behörigheter, storlek och ändringsdatum.

  3. ls -a – Visar de dolda filerna och mapparna och den vanliga listan.

  4. ls -al – Kombinerar två alternativ för att visa både dolda filer och mappar och visa det långa formatet.

  5. ls -h – Visar filstorlekar i läsbart format, KB, MB, GB, istället för byte. Används oftast med flaggan -l.

  6. Du kan visa filer i kataloger som du inte ens är i. Om jag är i /home/user/Desktop och vill visa en fil i /home/user kan jag ange ls ../, vilket listar filerna som finns en katalog bakåt.

 

  1. cp file /path/to/folder – Kopierar den angivna filen till den angivna sökvägen.

  2. cp -r folder /path/to/folder – Kopierar innehållet i mappen upprepade gånger till en annan mapp.

  3. cp *.extension /path/to/folder – Kopierar de filer som matchar det angivna filnamnstillägget till den nya mappen. Om du vill kopiera alla .doc-filer blir det cp *.doc /path/to/folder och mappen måste finnas.

  4. cp name* /path/to/folder – Kopierar alla filer som börjar med name till den angivna mappen. Om du vill kopiera alla filer som börjar med example, blir det cp example* /path/to/folder och mappen måste redan finnas.

 

  1. Syntaxen för mv liknar exemplet ovan med undantag för cp för exempel 2. mv kan inte användas med flaggan -r eftersom innehållet också flyttas när du flyttar en mapp. Syntaxen är inte exakt densamma i alla instanser, men fungerar med exemplen ovan. Mer information finns på manualsidorna.

 

SLN265948_sv__1icon Obs! Du får ingen fråga om något kritiskt håller på att tas bort. Om du måste använda detta har det antingen gjorts ett misstag som leder till det här kommandot, eller så är det något annat fel på datorn. Det här kommandot ska endast användas som en sista utväg och rekommenderas inte.
  1. Borttagning av filer via rm är permanent. Papperskorgen används inte. Var försiktig när du använder denna och se till att du bara tar bort exakt det du vill innan du trycker på tangenten Enter. Om du använder borttagningskommandona allt för mycket kommer det förmodligen inte att sluta väl.

  2. rm file – Tar bort den specifika filen från systemet.

  3. rm -r folder – Tar bort den specifika mappen från systemet.

  4. rm -rf folder – Tar bort den specifika mappen med tvång från systemet. Det här kommandot kan trassla till din konfiguration om det används felaktigt.

 
  1. Du kan redigera filer med nano i en terminal för att snabbt skapa enklare filer upp till fullständiga konfigurationer. Det kan vara användbart, men det hanterar oformaterade textfiler och programmeringsfiler, så t.ex. Microsoft Word-dokument öppnas inte på rätt sätt.

  2. Om en fil ägs av roten kan en vanlig användare inte redigera den. nano måste anges med prefixet sudo för att ändringarna ska sparas. Annars öppnas den i skrivskyddat läge.

  3. nano newfile.whatever för det angivna namnet och öppnar den för redigering.

  4. nano existing_file – öppnar den befintliga filen för redigering.

  5. Inifrån nano

  6. Spara filen genom att trycka på tangenterna CTRL+O samtidigt och ändra namnet eller tryck på tangenten Enter för att behålla samma namn. Det gör att filen sparas.

  7. Avsluta nano genom att använda tangenterna CTRL+X tillsammans. Om du har ändringar som inte har sparats blir du tillfrågad om du vill spara dem.

 

  1. mkdir folder_name – Skapar mappen med det angivna namnet

  2. mkdir -p /path/to/folder/name – Skapar varje mapp efter behov. Om du vill skapa mappen /home/user/1stfolder/2ndfolder, och endast /home/user finns, kan du genom att använda mkdir -p skapa katalogerna 1stfolder och 2ndfolder.

 

  1. ps aux – Listar alla processer som körs i systemet i detalj. Detta inkluderar användare, process-ID PID och processnamn. Med denna kan du visa processlistan och vid behov avsluta onödiga eller avstannade processer.

 

  1. kill PID – PID är ett nummer som refererar till den felaktiga processen. Du bör hämta PID från ett kommando som ps aux. Om en process inte avslutas kan du också ange kill -9 PID, vilket bör avbryta processen på något sätt.

SLN265948_sv__1icon Obs! Se upp här eftersom detta kommer att stänga av även om det sker felaktigt eller om det trasslar till systemet.
  1. killall programKillall avslutar alla instanser by name för listed program. Om det till exempel finns tre Firefox-webbläsarsessioner som är öppna avslutar killall Firefox alla Firefox-sessioner. kill tar helt enkelt det angivna PID för den felaktiga Firefox-processen som du vill avsluta och avslutar bara den.

  2. xkill är ett GUI-sätt att klicka och avsluta fönster. Om du skriver xkill bör du se ikonen som ser ut som en dödskalle med korslagda benknotor och då avslutas nästa fönster som du klickar på.

 

  1. Pipes representeras av straight bar, även känt som tangenten |.

  2. Det är en tangent som sällan används i Windows. Den finns ofta på tangenten med omvänt snedstreck.

  3. De används för att länka samman kommandon. Pipes tar utdata från ett kommando och dirigerar dessa så att de används som indata för ett andra kommando när de är sammankopplade.

  4. Se onlineresurser för mer information om pipes och deras användning eftersom det finns massor skrivet om dem.

 

  1. > används för att overwrite innehållet i befintliga filer genom att ersätta dem med utdata från det nya kommandot.

  2. >> används för att append information till befintliga filer. Detta är användbart för loggningsåtgärder.

  3. Example: ps aux > processes.log skickar utdata för ps aux till filen processes.log för att visa kommandoutdata i en textredigerare och skriver över det aktuella innehållet i filen.

 

  1. tee används tillsammans med ett | för att ta kommandoutdata och skicka det någon annanstans. Detta är användbart om det finns fel som du missat. På det här sättet fångas allt som händer på skärmen även till en fil.

  2. Exempel: dmesg| tee boot.txt kör kommandot dmesg som visar den ursprungliga startinformationen. | skickar utdata för dmesg till tee, som sedan gör sitt jobb genom att skicka det till terminalen och till loggfilen boot.txt.

 

  1. Måste du köra en fil i den aktuella katalogen efter att den har markerats som körbar? Operatorn ./ kan köra filen som en vanlig användare förutsatt att du inte behöver rotbehörighet. ./ betyder bokstavligt talat in the current directory och fungerar inte på filer utanför den aktuella katalogen.

  2. Om du behöver köra en fil som inte finns i den aktuella katalogen måste du skicka sökvägen till rätt körningsprogram. Om det är ett python-program ska det till exempel stå python /path/to/file och om det är en skalfil ska det stå sh /path/to/file. Det finns andra program, men dessa är de vanligaste.

  3. Om du behöver köra en fil med rotbehörighet eftersom du har fått operation not permitted? måste du lägga till prefixet sudo till kommandot. Som i exemplet ovan kommer sudo python /path/to/file att köra skriptet med rotbehörighet.

  4. Om du behöver köra ett GUI-program från terminalen skriver du helt enkelt programmets namn – case sensitive! så startas det. Det gör att den aktuella terminalen blir oanvändbar. Om du stänger terminalen medan programmet är öppet avslutas dessutom programmet. Ett bättre sätt är att lägga programmet i bakgrunden med program_name och sedan skriva ordet exit vid terminalen för att stänga den och hålla processen igång.

  5. Om du behöver köra ett GUI-program med rotbehörighet från terminalen använder du prefixet gksudo eller gksu, och inte sudo. Att använda sudo för att starta GUI-program är en dålig vana och bör undvikas.

  6. Använd not sudo bara för att något gör att Operation not permitted. visas. Kom ihåg att du kan destroy system genom att köra kommandon på fel plats med rotbehörighet. Se till att filerna kommer från tillförlitliga källor.


Användbara regler att komma ihåg

 

Har du tappat bort dig i en katalog? Skriv pwd för att skriva ut arbetskatalogen.

Vill du beräkna diskutrymmet? df -h kan snabbt ge dig en siffra.

Vill du beräkna storleken på en mapp eller fil? du -cksh target_name gör precis det. Vill du beräkna storleken på den aktuella mappen? du -cksh.

Vill du markera en fil som körbar? chmod +x filename gör det.

Behöver du montera en iso? Linux har den här funktionen inbyggd. Skapa en katalog någonstans, t.ex. /home/user/isomount och kör kommandot mount -o loop /path/to/myisofile.iso /home/user/isomount, så monteras innehållet i den mappen.

Du har kört ett kommando och behöver köra det igen men kommer inte ihåg exakt hur det såg ut. Skriv history i terminalen så skrivs din kommandohistorik ut. Vill du rensa historiken? history -c raderar informationen.


Överst på sidan


 

Ytterligare information:

 

SLN265948_sv__1icon Obs!
Programvarusupport tillhandahålls av Canonical via följande metoder:
Teknisk support tillhandahålls av Dell:


Överst på sidan


Article Properties


Affected Product

Inspiron, Latitude, Vostro, XPS, Fixed Workstations

Last Published Date

21 Feb 2021

Version

4

Article Type

Solution

Rate This Article


Accurate
Useful
Easy to Understand
Was this article helpful?

0/3000 characters